Alla inlägg under mars 2007

Av Tant Tagg - 24 mars 2007 10:13

Ingen sovmorgon idag. Uppstigning 04.15 det blev Saftlandsbåten denna morgon. Till skillnad mot förra veckans bilresa till båten, hände inget oförutsett. Inga lamm på vägen denna morgon, inte. Maken lyckades till och med få ut en parkeringsbiljett i de oförklarligt egendomliga parkeringsautomaterna i hamnen. Det enda som var utanför planerna hände på Centralen, då förvaringsboxen slök en tia extra innan den behagade låsa in våra väskor. Men det var väl snarast ett irritationsmoment. Däremot ringde dottern just som vi passerade Globen på väg in mot Cityterminalen. Hon hade just vaknat. Hon var inte alls på väg in mot Stockholm på tåget från Norrköping och skulle bestämma möte med oss på Centralen. Hon var kvar i Norrköping och hade försovit sig. Nåja, det ordande sig. Hon ringde någon timme senare från stationen i Norrköping, där hon åt frukost och sa när hon skulle komma fram till Stockholm med nästa tåg som hon fått biljett till. Allas vårt ärende i huvudstaden denna dag, var att se Rickard III på Stadsteatern. Det gjorde vi. Gunilla Röör som Richard var en osedvanlig teaterhändelse. Att spela ett manligt äckel är en bedrift. Men det gjorde Gunilla. Bra också. Förutom att Rickard är ett äckel är han också en man berusad av makt. Det är Rickard, Hertigen av Gloucester inte ensam om. Det är det många andra män som är, under den tid som denna beträttelse utspelar sig. Här drar man sig inte för att mördra för att få makt. Kvinnorna runt männen får lida och sörja. Deras fäder, söner och män mördas, inte minst av Rickard. Pjäsen gjordes aktuell även för vår moderna tid. Tyranner fanns inte bara på Shakespeares tid. De finns idag också. Hitler. Sadam. Mugabe. You name it.

Av Tant Tagg - 23 mars 2007 16:45

Sven-Otto, han med alla de nya jobben, har fått en finfin ide´. Nu ska de arbetslösa inte behöva sitta och vänta med armarna i kors de första hundra dagarna innan de är skyldiga att börja söka jobb på annan ort. Redan den första arbetslösa dagen ska en arbetslös vara beredd att ta ett arbete på en annan plats än hemorten. Sven-Otto tänker sig en arbetslös sjuksköterska i Stockholm som lätt kan få jobb Västerås eller Enköping i stället. Sven-Otto säger att det faktiskt kanske inte är omöjligt att pendla den biten, redan från första dagen. Mellan Västerås-Enköping-Stockholm tar det 60-45 minuter med tåg. Tågen går en gång i timmen. Det är nästan vad den bästa busslinjen kan prestera i Världens Ände till Ankdammen. Men då måste man förstås cykla eller gå i 6 km först. Man kan leka med tanken att den där arbetslösa sjuksköterskan bodde i Världens Ände eller i Kiruna och fick jobb i Västerås eller Enköping på sin första arbetslösa dag. Hon eller han har en villa, barn i skola och på dagis, en maka eller make som har arbete i Värdens Ände eller Kiruna. Om nu sjuksköterskan sa att "nej det går inte", så skulle hennes a-kassa genast protestera och arbetsförmedlingen upplysa om att bestämmelserna är sådan att man inte får neka att ta ett jobb. Man får ju inte sitta med armarna i kors och vänta på att få ett jobb. Alltså kan den arbetslösa sjuksköterskan i Världens Ände eller Kiruna inte göra så mycket annat än att börja arbeta i Enköping eller Västerås. Veckopendla. Det kanske går att göra redan från första dagen, för att låna Sven-Ottos uttryck.Jag undrar om Sven-Otto någonsin reflekterat över att det finns ett land utanför huvudstaden. Jag undrar om han tror att landet består av singlar som snabbt kan göra sig av med sina bostäder och lösa bostadssituationen på orten där jobbet finns. Ensamstående som inte måste ta hänsyn till småbarn, en arbetande partner. Nu kan ju även en singel ha en gammal och sjuk förälder som behöver tas om hand. Det ingår ju inte i samhällets skyddsnät längre. Att bli av med sitt sociala nätverk kan ju bli besvärande vare sig man är singel, ensamstående mamma eller en far i en småbarnsfamilj. Men Sven-Otto, som tycks leva i tron att människors liv är något som existerar på ett papper, kanske börjar bli desperat ifråga om att hålla vallöftet? Jag får en stark känsla av att Sven-Ottos idé kommer att generera en mängd andra problem för både samhället och den enskilda människan. Hur snabbt säljer man en villa eller en bostadsrätt? En hyresrätt har tre månaders uppsägningstid. Har den arbetslösa sjuksköterskan råd att betala dubbla hyror under uppsägningstiden? Hur snabbt får man tag i en andrabostad om man måste veckopendla för att familjen inte kan flytta dit man får jobb? Hur blir livet för riktigt små barn när mamman veckopendlar från familjens hemort och bara träffar dem under helgerna? Vem veckohandlar åt den gamla mamman som inte får färdtjänst, men inte själv kan bära hem kassarna?Det finns något "jag tänkte inte på det" över Sven-Ottos idé. Eller var det så här han tänkte lösa löftet om alla de nya jobben? Jag väntar ju fortfarande på vad det ska bli för jobb. De enda jag har hört talas om är ju de hushållsnära tjänsterna. Men att det var dem han syftade på, listade jag ju ut direkt, när han sa att alla de nya jobben snart skulle komma efter valet.Det stundar hårda tider för alla lata arbetslösa. Nu ska det minsann jobbas i landet. Sven-Otto har talat.

Av Tant Tagg - 23 mars 2007 15:57

Visst har jag undrat över vad ordförande Persson var för en karl, när han var statsminister. Nu har jag verkligen anledningen att undra vad för slags människa ordförande Persson egentligen är. Jag har sett på politikersåpan "Ordförande Persson" i SVT. På löpande band talar han illa om sina partikamrater och ministarar. Han beskriver dem i ganska nedsättande och faktiskt kränkande ordalag, en efter en. Sina motståndare och alliansparti-medlemmar talar han om på ett storebrorsaktigt och arrogant sätt. Eller också är han arg på dem och utstöter ilskna anklagelser och påståenden mot dem. Han till och med menar att han varit utsatt för ett försök till en statskupp av sina ministrar. I det ögonblicket börjar jag att undra över om karln är riktigt klok? Lider han av hybris? Är han psykopat? Mytoman? Dagen efter programmet där statskuppsplanerna avslöjats, bekräftar Björn Rosengren att det visst hade funnits ministrar som varit sammansvurna mot Persson. T.ex Mona Sahlin. Det hade han själv sett och hört. Men Rosengren är ju själv inte särskilt trovärdig. Han påstod ju att han inte hade en aning om att han var på porrklubb, en gång i tiden, fast han bevisligen varit där. Persson berättar mycket upprört om Gudrun Schyman som fick ett utbrott på en lunch tillsammans med andra partiordföranden och hur betryckt stämningen hade blivit efter det. hon hade ju dessutom använt sig av orden "knulla runt", ve och fasa. KD:s gamle partiordförande Alf Svensson kunde faktiskt inte minnas det tillfället. Om han nu inte varit närvarande vid den lunchen så borde han definitivt hört om Gudruns utbrott. Det skulle vara oundvikligt.Det skvallras i korridorerna, underförstått. Den ena politikern efter den andra framträder och dementerar eller kommenterar ordförande Perssons utsagor. Nyhetsutsändningarna har hela veckan haft något nytt inslag i liknande stil.Vad rör sig i skallen på ordförande Persson? Hur kommer det sig att en människa som han, så öppenhjärtligt sitter och pratar in i kameran under 10 års tid, utan att genera sig? Han talar fritt ur hjärtat som om han och Fichtelius, som gjort filmerna, satt och pratade skit med varandra i förtroende över en kopp kaffe. Jag är faktiskt förbluffad. Kanske är ordföranden extra nöjd när han får sitta där och prata oemotsagd och bländas av sin egen förträfflighet, så han glömmer bort var gränsen går?Detta säger väldigt mycket om ordförande Persson själv. Om jag vore minister och hade honom som chef, skulle jag göra precis som Margot Wallström. Sticka från arbetsplatsen, så fort jag fick chansen. Fly så långt bort det går och inte komma tillbaka ens om man ber mig!

Av Tant Tagg - 22 mars 2007 12:22

Jag trodde faktiskt att Grisens år skulle vara ett lyckligt år. Men det börjar inte bra för flera människor i Byn. I söndags dog en farbror. Visserligen gammal och sjuk, men ändå. I idag får en man i sina bästa år en pacemaker insatt i kroppen och en annan man dog i en riktigt otäck arbetsolycka. Det är mycket på en gång.

Av Tant Tagg - 21 mars 2007 15:18

I morse trampade jag på Klas, katten alltså, halsband. Det låg neranför sängen. Det är andra gången på kort tid som han tappar halsbandet. Han tappade det utomhus i snön för ett par veckor sedan. Klas har rejäla halsband. Inga sådan där fjuttiga katthalsband med resårer, som ska omöjligöra att katterna fastnar i någon gren och hänger sig själva i ett träd. Nejdå. Jag kör med ordenliga hundhalsband av den mindre sorten, typ för chihuahua. Men riktiga spännen med en pigg och hål. Just nu har Klas ett svart med nitar. Det ser flott ut på en åldring. För att Klas inte ska kunna hänga sig själv i en trädgren, måste halsbandet sitta åt ordenligt. Katten ska inte kunna krypa ur det. Det ska inte gå att något ska kunna kila in sig bakifrån eller framifrån och fastna i halsbandet. För att få upp det måste det helt enkelt knäppas upp. Det kan inte glida upp om man inte trycker ihop Klas hals med våld, så att piggen åker ur hålet på halsbandet bakifrån. Det låter ganska teoretiskt. Båda gångerna som Klas tappat halsbandet har det varit öppet. Han har därför inte krupit ur det. Kan Klas knäppa upp det själv? Har någon hjälpt honom att öppna lite på halsbandet? Har piggen på spännet åkt ur hålet bakifrån, för att någon har tryckt ihop halsbandet och Klas hals så att det kunde glida upp? Den sista möjligheten är att det är Nisse som går igen och försöker ta av Klas halsbandet, för att han tycker att katter inte ska ha hårt åtsittande halsband.

Av Tant Tagg - 21 mars 2007 14:41

En gång i tiden hade Klas, katten alltså, en äldre bror som hette Svante. Svante var en mager och långbent katt som på något vis påminde om Zeb McCahan. Han gav sig ut i vildmarken och levde nära naturen. Han jagade, hade starka instinkter och kunde läsa tecknen i naturen. Han visste allt om hur man överlever. Halt var han också, precis som Zeb. Ärrad och fårad brukade han dyka upp efter några dagar eller veckor i skogen. Ibland brukade Svante bo hos Svea som bodde i vårt hus, ibland hos oss. Han var en sådan som hade många hem. Hos Nisse trivdes han alldeles förträffligt. De hade en själarnas gemenskap. Nisse gillade aldrig att jag satte på Svante halsband. Det ansåg han var en slags tortyr av katt. Nisse plockade av halsbandet då och då. Jag köpte nytt. Vi kom aldrig till något konsensus när det gäller halsbanden, Nisse och jag. Men den dagen då Svante kände att tiden var inne och gick ut i skogen för att dö, då var jag glad att Nisse inte hunnit plocka av honom halsbandet. På en sommarstugetomt en bit bort i Byn la sig Svante ner för att vila och där hittade sommarstugeägarna honom död. Vi fick honom tillbaka för att han hade adressen på halsbandet. Svante var i allfall, när han var i livet, nöjd med att ligga i Nisses lortiga lakan med Nisse och vila om dagarna. Nisse matade honom med allehanda godsaker som inte förekom här. Nisse rökte pipa och var storrökare. Kom Svante direkt hem från en eftermiddag hos honom luktade han som en gammal askkopp. Svante var inte så angenäm att ta i efter en sådan eftermiddag. Han luktade Nisse. När Nisse skaffade sig en egen katt blev Svante sur och flyttade hem till oss på hundra procent. Svea var borta och nu fanns vara vi att bo hos. Nisse kallade sin egen katt för Den Lille Juden David Katz. Ett mycket fantasifullt namn, måste man säga. Numera är Svante begravd i vår trädgård, Nisse på Byns kyrkogård och Lille David körd till Katthemmet i Ankdammen. Livet går sin gilla gång.

Av Tant Tagg - 21 mars 2007 14:35

En kort vända till Ankdammen och tillbaka. Idag blir det ingen vattengympa i Samhället. Det är kroppen för trött för. Luftrören gör ont. Onda och snåla marsvindar, av den värsta sorten blåser i Världens Ände. Himlen är grå. Sängläge kan vara något?

Av Tant Tagg - 20 mars 2007 10:08

Nej, det var nog inte pollen. Det var nog förkylning. Eller både och. Idag är jag extra eländig.

Presentation

Omröstning

Vad ska Tant Taggs blogg handla om i framtiden?
 Trädgårdsarbete
 Gnäll
 Kommunalpolitik
 Matlagning
 Sören Katt
 Orättvisor i världen
 Dagbok
 Feminism
 Litteratur
 Precis som förut
 Sjukdom och elände
 Kritisk granskning av den för tillfället sittande regeringen
 Fotografering
 Andlighet
 Ovärldsanalys
 Dikter och poesi

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30 31
<<< Mars 2007 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards