Nu är jag också "tagen" av Fru Fundersam!Jag ska skriva fem saker om mig själv på min blogg, som är lite okända för en större publik. Sen ska jag "ta" sex nya bloggare och göra dom uppmärksamma om detta på deras bloggar (i en kommentar t.ex.) Som ett slags kedejebrev alltså. Det verkar som om att kedjan sprider sig snabbare än vinden, så vi får väl se om jag lyckas att sprida den vidare. Fem saker som inte alla vet om mig:1. Jag har uppträtt som indian inför en biopremiär på biografen Odeon i Bengtsfors 1967 (f.ö. samma biograf som förekommer i filmen Smala Sussie, den som Sussie och hennes bror ser Pulp Fiction på och sista rullen saknas och biografmaskinisten får berätta slutet på filmen)2. Jag har varit sjökvinna och mönstrade av dagen innan båten brann upp3. Första gången min mormor träffade maken, som då var en ung man på 22, visste hon inte att han var min pojkvän. Vi var tvungna att övernatta hos henne för att bilen gick sönder mitt i natten och då bäddade hon bara i en säng.4. Jag är utbildad till fotograf5. Jag är svag för kitch

Nu är jag riktigt ilsken! Nu har jag bytt modem. Men ingen förändring i informationstrafiken i sikte.Den lokala el-leverantören, tillika internetoperatören säger sig kunna se att de skickar 7,8 Mb/sek till mig i samma stund som jag kör TPTEST, nedladdad från Konsumentverkets hemsida, och testet säger att jag får 0,9 Mb/sek från bredbandsleverantören. I telefon blir den beskäftige mansperson alldeles tyst och säger: -Men det kan inte vara TPTEST O.5 -Jo, säger jag, det står det här på listen. Han blir tyst en igen och säger: -Du får köra det några gånger och skicka det till våra tekniker. Jag svara att jag redan har kört det några gånger. Både med det nya och det gamla modemet. Med samma resultat. 0.9 Mb/sek. Det var samme man som lämnade ut modemet jag hämtade i onsdags. Så han visste att jag var en tant. Redan innan jag hade förklarat vad problemet var, sa han att jag hade fel inställningar för internet och e-posten i datorn. -Nej, sa jag. - Då har du inte stoppat i kabeln i första jacket. - Jo, sa jag. Han trodde jag var en idiot-tant. Alltså, han utgick ifrån att inga tanter begriper sig på datorer. Nåja. Jag höll mig lugn i supporttelefonen. Tillsammans kom vi fram till att min ethernetlampa på modemet blinkade. Det skulle den inte göra. Den skulle lysa hela tiden. Det hade blinkat på det gamla modemet också. Det var det ingen som sa att den inte skulle göra och de visste inte jag trots att jag inte är en idiot. Det skulle ha bero på att det var något som var fel bakom modemet, d.v.s nätverkskabeln eller nätverkskortet. Nätverkskabeln, som hörde till modemet, var den kabel jag använde, och nätverkskortet var nytt eftersom jag i princip bytt dator. Då var det inställningarna på nätverkskortet det var fel på.SuckEn Venusattack är vad som behövs när man blir idiotförklarad!

Nuförtiden ska man inte åka på kvinnoläger. I en av Världens Ändes två lokaltidningar kunde man idag läsa på ett helsidesuppslag att biblioteket i Ankdammen hade anordnat ett antal aktiviteter på Internationella Kvinnodagen. Bl.a hade de Muffverkstad:I bibliotekets sagorum samlas tjejer och killar till muffverkstad. Där har AnnaMaria Bauer från RFSU dukat upp med material som gjort för att skapa något alldeles eget inspirerat av Fittfakta, skriften om kvinnans kön. Stålmusen hopsnurrad av en bit ståltråd, en ullig mjuk grotta med lysande grön klitoris, rosa silkespapper i vaginal form lockar till samtal om kvinnligt, manligt, mänskligt och kön. Ja, det var annat än huksittande och handspeglar! Tiden har förändras. Eller ska man säga perspektivet?

När maken kom hem hade han sett mig i den andra lokaltidningen, den som inte vi har, i dagens fråga. Han sa: -Du var rund som en ost i ansiktet. Något annat kan man inte bli när fotografen kör upp ett vidvinkelobjektiv i nosen på en.

Maken och jag är inbjudna till ett releaseparty. När det äntligen händer något, då är jag upptagen. Visst är det typiskt! Maken får väl gå själv, då!

I Iran greps 33 kvinnliga bloggare i söndags. De sattes i fängelse. Antagligen ville regimen statuera exempel inför Internationella Kvinnodagen. I Iran finns många bloggare och flera av dem är kvinnor. Många bloggare är kvinnliga studenter och intellektuella. Bloggarna har ett feministiskt innehåll och tar upp mycket vardagliga frågor. Det handlar om enkla saker som kvinnans rätt att utbilda sig, röra sig fritt i samhället och liknande saker. Bloggarna skrivs på arabiska och når många kvinnor i den muslimska världen. Kvinnors rätt till att tala fritt tystas i islams namn. Att vara regimkritisk är samma sak som att inte vara en god muslim. En regim som vilar på fundamentalism och fanatism hindrar kvinnors rätt, inte religionen islam i sig. Låt oss skänka dessa kvinnor en tanke idag, vi som faktiskt kan blogga utan att riskera fängelse.

På bordet på den trevliga restaurangen i hamnen där jag brukar äta lunch när jag besöker i Ankdammen låg ett litet reklamblad. Venusattack, stod det. På bilden flög en stålkvinna med knuten näve högt över staden och sa i en pratbubbla: Och jag garanterar att vi slår till....hårt! Det var reklam för en fest på Internationella kvinnodagen idag. Då skulle det bli liveband, poesi, performance, dj:s, dans, teater och en spågumma. Det var annat än förr i världen, då man skulle vråla ÅÅÅÅ tjeejeer...iförda jordskor och manchesterjacka och med en liten trekantig scharlett knuten i nacken över flätorna. Dessutom skulle vi lära oss att bejaka våra egna kön genom att sitta på huk och med en handspegel och se efter hur vi såg ut där nere på kvinnoläger om somrarna. Så slängde vi b-h:arna. Trots detta har kvinnor fortfarande lägre löner än män. Så det verkade inte hjälpa så mycket med kvinnoläger. Kanske är det en rejäl venusattack som ska till.

För de som undrar varför jag kan blogga utan modem kan jag upplysa om att jag blev tillfrågad av pressen om kvinnodagen i morgon påväg in till det där biblioteket i Ankdammen, som jag tycker är byggt i neofaschistisk arkitektur och mest påminner om en väntsal i Mussolinis Italien. Där har dom datorer.