För ett år sedan skrev jag om de hemlösa i Ankdammen.

Nå, hur gick de med volontärerna som gick på knäna av arbetsbördan och de hemlösa som hade natthärberget som hem?

För någon vecka sedan invigdes ett skyddat boende för bostadslösa i kommunens regi i ett av husen på det gamla stora sjukhusområdet där Världens Ändes stora mentalsjukhus en gång låg. Idag inrymmer husen där en mängd andra verksamheter och mentalsjukhuset är reducerat till en psykiatrisk klinik.

Ja, det här människorna fanns.

Det tydliggjordes i och med att natthärberget kom till stånd med privata och frivilliga insatser. Gruppen uteliggare kunde inte längre reduceras till noll. Nämndpolitikerna kunde inte längre blunda.

Volontärernas möda var inte för intet.

Ibland hjälper det att driva en fråga in absurdum när ingen vill lyssna.

Det kan man tänka på när man tycker att man slåss mot väderkvarnar för sin egen eller andras rätt.

Dumheten kan inte få segra.