Utanför det blå Konserhuset sitter en man med asiatiskt utseende på knä och tigger. På det gamla klassiska PUB kan man köpa second-hand som numera kallas vintage och kostar lika mycket som nytt.

Vart är Sverige påväg?

Sören Katt är klimatsmart.

Han gick in tidigt i kväll.

Sommarvärmen har förvandlats till isvindar.

Här blåser det ordentligt.

Inga dansade myggor att jaga.

Sören bråkade med golvlampan en stund.

Sedan gick han och la sig i karmstolen på lammskinnet.

En av gamle Klas, katten alltså, sovställen.

Där sussar också Sören rätt ofta.

Själv är jag matt efter en migrändag.

Väderomslag och blåst är min fasa.

I morgon reser jag till Huvudstaden för att påbörja en tre veckor lång utredning och bedömning av min arbetsförmåga.

Det är Anders Borg som betalar.

Vi som inte köpte etanolbil förra året straffas å det bestämdaste av Miljöminister Carlgren.

Bensinpriset höjs varje dag och det gör även dieseln.

Etanolen däremot blir bara billigare och billigare.

Sedan spelar det ingen roll att man upptäckt att etanol också sprider olämplig avgas, som bidrar till mänsklighetens undergång. En modern dieselbil må ha en aldrig så modern motor som lämnar minimalt med avgaser eller dra minimalt med drivmedel. Dessa berstraffas  otroligt nog av höga skatter. Till och med högre än gamla dieselbilar som lämnar mer avgaser efter sig och drar mera olja.

Klimatsmart var ordet.

Jag läste ett kåseri om detta bak-och-fram-tänkande  i en blaska:

 Är du energismart?

Miljökrisen ska tas på allvar. Många oroar sig för den globala uppvärmningen. Men vem tror att de politiker, oavsett färg, som lägger pannan i djupa, bekymrade veck och höjer skatten på el och drivmedel egentligen bryr sig om miljön?
   Viktigare är nog att dra in skattemedel så att de med högst lön och störst förmögenhet får behålla så mycket mer att konsumera för.
   Själva bor de i bostadsrätter i Stockholms innerstad, de har aldrig funderat på att även deras uppvärmning tar energi.
   Fast något, utöver ohemult höga löner, traktamenten och flyg- och taxitransporter har man väl rätt att begära, när man tillhör politikerkasten.
   Men hur står det till hemma hos oss vanliga dödliga?
   Vi som köper etanolbilar som skapar hungerkravaller i omvärlden, drar ned temperaturen så att mögel och tuberkulos frodas och väntar på tåg och bussar som inte ens är påtänkta att hitta ut till oss på landsbygden?
   Jo, för att trösta oss köper vi lyxvaror och bygger lyxhus. Det finns ju saker man måste unna sig, allt enligt reklamen.
   Men är det smart att skaffa en platt-tv som drar mer energi än den gamla tjocka? För att inte tala om hur energismart det är att kassera den fullt fungerande gamla tjockisen? (Tv:n alltså, inte mannen i huset.)
   Och sen till det värsta:
   Varför byta ut det fullt fungerande gamla köket, snickrat på plats, mot ett nytt, sämre fast glassigare, utrustat med allehanda elektriska apparater och onödiga, infällda lampor överallt. Svenskarna har de största köken i Europa men i dessa lagas det minst mat, vilket i och för sig spar energi.
   Och sedan - ryyyys - är det badrummet. Att spara energi rimmar dåligt med jättelika bubbelbadkar med inbyggda pumpar och elslingor som håller det energislukande varmvattnet fortsatt varmt. Inte heller är det energisnålt med massageduschpaneler som lockar till energislukande långduschar.
   Men det heter ju inte badrum. Spa kallas det.
   Så man silar myggor och sväljer kameler i den heliga konsumtionens namn.
   Men det är väl inte så lätt att stå emot de huspornografiska tidningar som gratis kommer i brevlådan (gratis för oss - kostsamt för miljön) med jämna mellanrum.
   Dessa publikationer är för dagens villaägare fullt jämförbara med fula gubbars snusktidningar. Det är bara objekten man dreglar över som skiljer sig åt. Fy f-n.

Kul skrivet , tycker jag

Det gäller att tänka lite.

Maken och jag kom på att det är Pingstafton idag vid frukosten.

Det har blivit helt fel.

Jag menar att man glömmer bort att det är Pingst.

Annandag pingst har försvunnit som helgdag i almanackan.

Ingen vill gifta sig i Pingst längre.

Man glömmer ju bort att ryckas hän.

För det här är ju hänryckningens tid.

Förut fanns det anledning till att stanna upp i tillvaron.

Då var alla arbetande människor lediga i tre dagar.

Det var bättre förr.

Men Sören Katt glömmer inte bort att ryckas hän.

Han har jättekul

Han jagar myggor och fångar flugor.

Faktum är att han äter upp dom också.

Som smågodis ungefär.

Man skulle vara katt.

Titta på Tant Taggs nya glasögon eller följ med och se Kvinnornas Decamerone som visades under den gångna helgen.

Allt finns uppladdat på Tant Taggs Bilddagbok

I Burma behöver omkring 1½ miljon människor akut hjälp, efter naturkatastrofen som dragit fram över landet och speciellt i de södra delarna. Människor har varken mat, vatten eller skydd.

Hur många som har dött verkar ingen riktigt veta.

Naturligtvis kan man inte säga som man sa till barn på 70-talet:

-Ät upp din mat och tänk på Barnen i Biafra

Men jag kan inte låta bli att tänka på hur futtigt det är när Sjukvårdsdirektören på Lasarettet i Ankdammen är så djupt bekymrad över utifall strejken blir långvarig.  Då blir det samhällsfarligt och hon menar att man kan riskera människors liv om strejken får fortgå.

Jag har svårt att tro att någon kommer att dö i Sverige för att sjuksköterskorna strejkar. Det jag förskräcks över är vårt enorma behov av säkerhet och trygghet i både förutsägbara och oförutsedda situationer.

Vi vill ha både livrem och hängslen på samma gång, så att säga.

I många andra länder är tryggheten inte självklar.

I jämförelse med en långvarig sjuksköterskestrejk  är situationen i Burma verkligen farlig.

Här är vi bara bortskämda.

Jag har verkligen mycket stor förståelse för att sjuksköterskorna  går ut i strejk för bättre lön. Jag har också stor förståelse för att det kan innebära en extra belastning på primärvården.

Jag är faktiskt både tålmodig och lojal.

Men

Jag  vill inte först ringa till en röstbrevlåda för att få en telefontid , för att blir uppringd av en stressad sköterska flera timmar senare, för att kunna få en telefontid till min doktor om flera dagar. Och som inte låter mig tala till punkt, vilket innebär att varken hon eller jag förstår vad vi talar om.

Jag kan höra att hon tänker att hon talar med ännu en komplett idiot, som inte begriper någonting.  Hon klarar faktiskt av att inte få ett utbrott.

Jag känner mig naturligtvis som om jag var en komplett idiot som belastar sjukvården med mina triviala problem.

Till detta en ringande akuttelefon i bakgrunden, som gör att jag hör att distriktssköterskan gör sitt yttersta för att behärska sig  att inte bryta samman över att ha en besvärlig tant i den ena telefonen och en kris i den andra.

Måtte de bara ha haft en dålig dag idag på min vårdcentral

Nu åker jag  och Maken och hälsar på Dottern och tittar på teater