Jag skrev om udda maträtter häromsistens.

Talkkuna och surströmming kanske inte går att jämföras.

Men klart tillhör båda kategorin extrema maträtter.

Jag känner inte många svenska människor som gillar talkkuna.

Och nog är det lite si och så med surströmming också.

Hur kommer det sig att det ändå finns människor som gillar udda smaker?

Igår var det dags för surströmmingsfest nummer två.

Surströmmingen avnjöts som vardagsmiddag med den gamla Mamman och den gamla Pappan.

Utan snaps.

Det var ju vardagskväll.

Gott var det i allfall!